tokigt humör !
Va ju så himla glad igår och idag känns allting botten igen. Kan inte riktigt förstå varför men jag känner mig vissen!
Har pyntat och gjort fint överallt men nu när jag satte mig ner så känns det lixom bara - Jaha NU DÅ !?
Inga små barn att glädja med fina ljus överallt. Ingen familj lixom !
För det är precis så det känns.... som att jag aldrig kommer att få en egen familj !
DET BORDE VÄL FÖR FAN VARA ALLA MÄNNISKORS RÄTT!!!!
Önskar så att jag kommer få vara glad nu till jul och tycka att det är mysigt och trevligt! Men jag är rädd för att bara deppa ihop totalt. Se min syster med sin fina lilla familj där lyckan är total... och vad har jag..??!
Inte ett jäkla skit känns det som! Är så rädd att ge mig in i den här ivf karusellen ! Tänk om vi blir ett av de par som bara misslyckas gång efter gång efter gång!!
Så istället för att vara glad att det snart är pågång så är jag bara livrädd varenda dag!! Jag kommer inte ha ork att misslyckas! kommer inte vara stark nog! Det krävs ett riktigt starkt psyke för sådant och det har inte jag!!
Måste försöka att tänka på annat i dessa två veckor innan besöket men det är ju sååå svårt!
Mamma är ju den enda vi har berättat för om allt det här... Men jag har fortfarande inte sagt något om besöket den 16... Jag vet inte riktigt om jag orkar höra hennes frågor, så jag får se om jag säger nåt eller inte!?
Vet att jag egentligen skulle behöva stöd från någon men jag orkar bara inte prata med någon!! Tycker fortfarande att det här är skit jobbigt och pinsamt!!
Skulle det vara så att vi tillslut kommer fram till att vi inga barn kan få trots hjälp så tänker jag ju verkligen inte berätta för en enda levande själ om allt det här! Nej du.... Då kör vi garanterat med att "vi inga barn vill ha"
Så så e det med det!!
Vill att det ska komma en till sån där våg av ivf mirakel.... kom igen nu tjejer som kämpar, lyckas nu och visa mig att det finns hopp trots allt!!!
Ska rycka upp mig nu och fredagsmysa med popcorn och idol!!
Du har rätt, det borde vara alla människors rätt att kunna få barn och bilda familj!!! Det tänker jag mycket på och upplever att livet är så orättvist.
Jag tycker det är helt normalt att ditt humör är så upp ner. Den nästa dagen blir säkert mycket bättre igen!
Jag ser inte barnlösheten som något som är pinsam. Det är inte vårt fel att vi har svårt att bli med barn, vi har inte valt frivilligt att gå in i ivf-karusselen, livet är bara mer orättvist mot oss än mot andra.
Men jag tror att du ska få barn, du ska bli mamma och kanske redan om ett år ska du julpyssla med din lilla bebis antingen i magen eller i armen.
"Det finns hopp trots allt" precis som du skriver! Tro på det!
Stora kramar!
Hej,
Jag vet verkligen att det känns jobbigt ganska ofta, sa himla orättvist. Det är helt normalt att ma daligt ibland. Det är ok!
Däremot är det ju ingenting att skämmas över. Sa far du inte känna. Ni har ju inte gjort nagot fel. Sa om valet är att inte dela det med nagon, snälla gör inte det för att du tycker det är pinsamt utanför att ni helt enkelt vill halla det privat.
Vi är ju alla väldigt olika. Min man och jag är väldigt öppna om var IVF resa. Jag skulle inte ha klarat det utan att kunna ventilera och grata ut hos vänner da och da. Och all den pepp dom ger mig! I och med att de vet och förstar mer sa slipper jag oxa "klumpiga" och sarande fragor. De hjälper att skydda mig helt enkelt.
Och du, visst ska du bli mamma! Det ska vi allihop!
Kram fran Lisa
