ägg kvalite´
mycket virvlar runt i tankarna idag!
Mensen lixom är där men vill fortfarande inte dra igång på riktigt... det är inte första gången det är såhär så därför är jag väldigt övertygad om att den ändå kommer att komma igång :(
Annars hade jag nog testat en gång till.... Men Njä känner ju ingenting i övrigt så varför skulle jag vara med barn??
Någonting borde man ju känna eller?!
Snacka om att det nästan gått för långt när man trots blod & ett nej på stickan ändå "tror" på ett kanske!
Gör vänte perioden ännu jobbigare!
Men jag har känslan i hela kroppen att den är pågång så jag är inställd på det och har redan "sörjt" färdigt för denna gången!
Har funderat lite på annat oxå
Oförklarligt barnlösa.... att det påstås att vi är helt friska och borde kunna få barn på egen hand ???
känns som om det ändå är väldigt lite prover som har tagits.... killen kan man ju inte göra mycket mer med, men vad vet vi egentligen om mig? Vi vet att jag har egen ägglossning och mens... ja och nu även att jag har passage i äggledarna.
Men tycker nästan att de skulle kolla upp äggen när de ändå håller på.... jag menar vi vet ingenting om mina ägg... dom kanske är helt värdelösa ? Kanske helt ruttna ? Riktig skit kvalite ?
Detta kommer man ju inte få reda på förräns man är mitt uppe i ett IVF
Så efter 10 månader (som det nu gått för oss sen utredningens start ) och sen ytterligare 6-7 månader ( om allt går som det ska ) Så kanske man får reda på att äggen är skit och inte kan användas ???
Oj oj... nästan så man blir närvös.... Klart jag ändå tror att jag har ägg av toppkvalite men man vet ju aldrig?
Hade velat veta nu på en gång om jag har bra ägg !!
konstiga grejjer man börjar fundera på när man inte har något att göra!
Inte för att göra dig ännu mer deprimerad, men vi råkade ut för en mindre rolig sak på vårt första försök i juni. Blev ingen befruktning av äggen på den ivf så fick inte till någon insättning. Sambons spermier var många och snabba hade det visat sig innan, alltså inga problem på hans håll. Men här vid ivf hade de inte varit så uthålliga därav misslyckandet. Jag blev lite upprörd och ifrågasatte varför de inte konstaterat det innan vi körde igång, de sa ju att allt var bra med simmarna, men tydligen gick det bara att upptäcka när de var tillsammans med ett ägg... Roligt nästan jämnt och därav är det ICSI (mikroinjektion) enbart som gäller för oss nu.
Förstår att det är jobbigt nu för dig med all förbannade väntan, men håll ut kommer bli bra till slut e helt övertygad!
Kram,kram
Åsa : Det är ju precis det här jag är rädd för ja.... sånt vet man ju inte förrän det är dax, och jag kan bara tänka mig hur besvikna ni måste blivit :(
Hade ju varit så mycket enklare om man fått reda på nåt sådant tidigare!
Klart att jag även förstår att allt tar sin tid men all denna väntan tar ju knäcken på oss!
Hoppas i alla fall att det snart lyckas för er nu när ni vet att det måste göras med ICSI.
Kram på dig!
// M
http://ledsenihemlighet.blogg.se
Mina första graviditetssymptom var exakt samma som de jag har innan mens. Jag gick i flera veckor och undrade om inte mensen borde dyka upp när som helst, istället slutade det med ett plus på stickan. Önskar samma lycka till er!
Känner verkligen igen mig i det du skriver nu, vi vet ju ingenting än om vad på oss som funkar och vad som inte gör det och det är så himla frustrerande! Känns nästan lite hopplöst att försöka och försöka och sedan visar det sig att vi kanske aldrig hade en chans. Men såna tankar får man väl försöka slå bort.
Fyyy vad länge ni har fått vänta nu. Det är riktigt upprörande. Hoppas du har ork att stå på dig och skynda på processen eller i alla fall uthärda den långa väntan...
Håller tummarna för att dina ägg är superfina!
Tycker det värsta är att ni framför allt, men även många andra fått vänta så länge på utredning. Att det är kö till behandling känns lite lättare att förstå, men till utredning för att få reda vad/om något är fel känns ju helt galet. Hoppas verkligen att resten av resan ska gå snabbare och lättare. Kram!
