Nya känslor!
De senaste åren har alla känslor kretsat kring barnlösheten:
Ledsen,
avundsjuk,
missunnsam,
olycklig,
arg,
förtvivlad,
rädd,
deppig,
längtan,
jag kan dessa känslor nu, och jag börjar bli otroligt trött på dem, så nu känner jag att det behöver komma in lite nytt. Vore det inte underbart att få känna på lite känslor som:
obeskrivlig lycka & kärlek,
stolthet,
glädje,
framtidstro,
jag vill att hela min kropp ska bubbla av glädje och lycka och jag undrar verkligen när jag ska få uppleva det ??
kommer det bli denna gången eller kommer jag få fortsätta min resa på havets botten ?
märklig känsla det här... att vilja ha något så mycket och inte kunna göra någonting åt det !
Jag vet ju att vi just nu gör vad vi kan men det känns inte som om det någonsin är nog !
Jag vill kunna göra mer för att påverka resultatet av det här och det kan jag inte och det gör mig jävligt frustrerad !
det finns andra saker i livet som man kanske oxå vill ha jätte mycket, saker man är avundjuk på att andra har...tex
pengar i miljoner, lyxvilla med pool, stuga vid havet, stor segelbåt..... men hur avundsjuk jag än är på såna materiella saker så kan det inte ens jämföras med avundsjukan jag känner över de som får sina barn utan några problem.
De andra sakerna kanske jag hade haft en chans att lyckas få om man bara pluggade hårt, jobbade hårt, tog chanser, flyttade utomlands, "gifte sig rikt ;) " mm, om man bara kämpade så skulle man säkert kunna uppnå sådana mål.... men det här.... det här kan jag inte påverka och det gör mig tokig & väldigt ledsen!!!
ingen mens idag heller förresten, fattas väl bara att det ska krångla så vi får ställa in....
ohh positiviteten bara sprudlar !!!
Ja, visst är det jobbigt med den där krypande obehagskänslan som ständigt finns där under ytan hela tiden? Som bubblar upp när man minst anar det... Har också funderat på just det där här i dagarna. Har kommit på att det är det enda jag tänker på. Hur dåligt det har gått och vad som är fel osv...
Det är ju inte alls konstigt att man tänker så, man fastnar ju där nere liksom, men jag tror det är vikitgt att försöka börja tänka mer positivt. Föreställa sig hur det kommer att vara att vara gravid, vilka färger vi ska måla vårt barnrum i, hur vi berättar för alla om det roliga som hänt...
Om man bara föreställer sig det värsta hela tiden är det ju som om man upplever det redan, och det är ju onödigt. Tycker det är jättebra att du har en sånn härlig inställning till detta IVF, fortsätt så. Det gör nog både dig och mig gott att börja tänka mer positiva tankar. Läs boken "hemligheten" om du inte gjort det. Flummig men ganska bra.
Kram!
I sådana här lägen kan man egentligen inte säga någonting alls som gör att det blir bättre, jag kan bara relatera till vad jag och mannen gjorde och det är inte säkert att det passar alla.
Jag försökte hitta andra sysslor att göra och försökte tvinga mig själv till att tänka på annat men det är lättare sagt än gjort.
Kram
Glädja skulle jag vilja känna av. Äkta glädje, det var länge sen!
