hus tankar igen
Gissar på mens imorgon dag 30 och det skulle funka fint, för då ska det vara åska och spöregn här ! Haha man vill ju inte slösa de underbara dagarna !
Idag är inte en lika bra dag som de andra - jag är en person som älskar att bada, får jag inte bada så är det ingen sommar! Och just idag är det tok varmt, älskar det med såklart men mest i kombinationen av bad!
Idag finns ingen chans för mig att ta mig ut nånstans och sånt gör en deppig, hemma själv hela dagen och kokar av värme! Guuud va jag vill bada !
Mensen är påväg och det känns äckligt i kroppen, och samtidigt är ju besvikelsen stor att jag tillåtit mig att hoppas lite extra denna gång :(
Jag är lite ledsen helt enkelt och då blir små saker till stora!
Tex så har vi ett par vänner med en underbar liten tjej på drygt ett år, nu ska dom troligtvis flytta - till MITT drömområde ! Åh.... dom ska på visning på ett radhus som JAG drömt mig bort i... ( finns ingen möjlighet för oss just nu att få det ) och det kommer göra lite extra ont i hjärtat att dom som redan har allt oxå ska "TA" vårat hus :(
Så det känns lite tråkigt just idag
Jag vill inte känna denna avundsjuka - det är en fruktansvärd ful känsla och jag vill inte ha den !
Men varför ska vissa ha allt och "som det känns just nu" andra ingenting!
När jag pratade med E om detta va han oxå ledsen, han känner precis samma avundsjuka som jag, men nu önskar sig E oxå ett hus och jag känner att jag inte vet vad jag ska tänka !
Jag har ett annat drömområde där jag oxå kan tänka mig att bo, men där är husen lite för stora.... alltså det finns 6 st rum i de radhusen.... Åh jag vill verkligen bo där ! Riktigt fint läge och fina hus men vad ska vi med 6 rum till ???
Får vi inga barn så kan vi inte bo i ett sånt stort hus, det är ju löjligt!
Jag vill ju såklart oxå ha hus nu, men jag vill inte flytta till nåt tillfälligt ! Jag vill ju flytta in i drömhuset där vi SKA bo för resten av vårt liv! - det är ju min dröm.... och detta dröm hem ska ju såklart ha plats för flera barn, så vi kan ju inte köpa något litet hus nu, bara för att sen flytta så fort vi blir med barn..?!
återigen får vi bara nöja oss med vad vi har och stå still och stampa och se hur det går :(
TRÅKIGT!!
JAG VILL BÖRJA LEVA!!!
detta är vad som uppehåller mina tankar idag!!
Jag förstår precis hur du känner!!!
Vi har ett vän-par som har en tre-månader gammal bebis. De blev gravida på första försöket. I våras var det ett hus, precis ett sånt vi vill ha till salu genom kronofogden, de hade bara EN visning. Och just den dagen skulle vi på makens farmors begravning så vi kunde ju inte titta på huset. Snäll som man är, tipsade vi våra vänner om huset eftersom vi visste att de också letade hus. Det fick huset SUPERBILLIGT. Snacka om Living my dream! barn och hus. Det var ingen väntan dom fick gå igenom. Hur länge ska livet stå på paus egentligen? Vi har velat ha barn i 2½ år och letat hus i drygt ett år. Men det är bara att vänta.
ojdå, där fick visst jag avreagera mig lite. Men du är inte ensam med såna känslor.
Hej! Kolla in min nya sex och kärleksblogg där jag skriver om allt inom sex, kärlek och fantasi. Jag har en massa kategorier som noveller, myter, ställningar, sextip, allt för henne/honom, relationer osv :) Tack på förhand!
Hejsan!
Det där är inga fula tankar, det är helt normala tankar! Man får agera som en bitter gammal tant i bland :-) Sura, spotta och fräs över att det är orätvist, för det är det.
Kramar till er alla!
Erooticaa, jag ska titta in hos dig ikväll, nu är jag på jobbet.. Inte helt rätt tillfälle hi hi hi
Trist att ni känner så, men jag förstår er så väl! Fast angående hus så köpte jag och K ett med tio rum (!), och vi har inte ett endaste litet barn än. Fast när vi köpte det trodde vi nog att vi åtminstonde skulle ha två små som sprang omkring där vid det här laget. Vi har fyllt huset med djur och massa trevlig saker :-). Skämt åsido, visst är det alldeles för stort, men vi köpte det en bit utanför stan så det var ett helt överkomligt pris. Absolut inte drömområdet dock.
Även om det varit svårt så har jag släppt på mina drömmar om var jag egentligen bo, vilket jobb jag egentligen vill ha, vilken familj jag önskat mig. Det låter fruktansvärt hemskt och tråkigt när man sätter det på pränt så här. Men, även om jag fortfarande kan tänka på det förstås, så har jag blivit bättre på att leva i nuet och uppskatta det jag har. Visst, bitter är jag fortfarande stundtals, men det blir bättre och bättre faktiskt.
Oj, långt surrigt inlägg. Det jag egentligen ville säga var att jag förstår dina känslor fullt ut och de måste man få känna, bara man kan glädjas åt det man har också. Och det tycker jag du ändå verkar göra.
