Hm...
Vissa dagar "försvinner" den och gör inget väsen av sig... det är som om den ligger långt, långt ner vid blåsan och sparkarna blir då jätte svaga och känns endast som fladder.
Va ett par dagar sen nu som jag kände en riktig kick. Blir halvt orolig ibland men sen känner jag nåt, att den åtminstone rör sig där inne så då blir jag lugnare igen.
Fast det är väldigt snålt med rörelser.
Men jag trodde att skrutten skulle bli större och sparka hårdare inte "försvinna" och gömma sig därinne.
Förut hade den ju ett mönster och va väldigt aktiv just när jag skulle gå och lägga mig, och även på morgonen fick jag mysa med sparkar.
Får hoppas att bebis bara är inne i nån vilo period och ligger där och växer till sig.
Börjar nog snart oxå känna att jag vill att bebis ska komma ut, så jag kan hålla koll på den och se så den mår bra.
På tal om något helt annat så "råkade" jag gå på en husvisning igår.
Det va inte planerat och jag trodde absolut inte jag skulle gilla huset. Men Oj.... Jag blev lite kär faktiskt. Det går inte förklara känslan det va bara "hemma".
Satte såklart en massa griller i huvudet på mig och jag och E ska dit idag igen så han åtminstone får se det.
mycket dubbla känslor, det är ju den värsta tänkbara tiden att flytta just nu. Dels kommer jag inte kunna hjälpa till alls så mycket som jag skulle vilja. Och dels vet jag inte om vi kommer ha råd med huset. Jag kommer ju få minsta möjliga föräldrapenning så det kommer ju inte hjälpa till precis.
Vill ju inte sätta oss i skiten, men samtidigt så.... hur ofta hittar man ett drömhus ?
Kan man välja när i livet man ska hitta sitt drömhus?, Nej.... lika lite som man kan välja när man ska "skaffa" barn !
Lägenheten vi har nu är ju total renoverad... med blod, svett och tårar ! Skulle vi verkligen orka att börja om i renoverings träsket? Med en bebis....Nja, skulle inte tro det. Jag som annars gillar att renovera, men vi kommer ju inte ha tid. Man kan ju såklart bo i huset som det är och renovera senare i livet men jag vet ju hur man blir när man flyttar.... man får oändliga planer och vill göra si och så.
Oj Oj mycket att tänka på.... får väl börja med att se vad E tycker...
Grattis till drömhuset du såg! Tyvärr tror jag inte det är en bra ide att stressa med det, bebis tar mer energi än vad man tror och man har ingen aning om om det blir en tyst eller mindre tyst bebis som du får, då orkar man inget mer än sköta om barnet.En sak till, om man tror att maninte har råd till huset, då har man inte råd, att lägga på¨den tyngden oxå på förhållandet, nä skippa det, det låter inte lovande.
Om det är drömhuset, så skulle jag säga GO for it!! Jag kommer ha lägsta mammapengen, vi bor i ett ganska dyrt hus och visst kommer det att bli lite skralare i kassan. Men det är en kort tid och det är värt allt när man bor där man vill bo. Så känns det rätt skulle jag säga - kör på!
Jag vill verkligen inte skrämma dig nu men jag tycker VERKLIGEN att du ska ringa din barnmorska och säga till att du känner av babyn mycket mindra nu för det kan faktiskt vara ett tecken på att nåt inte står rätt till! Det är ju med STÖRSTA sannorlikhet alldeles bra och fint med h*n därinne men bättre vara på den säkra sidan!
Lycka till med hus och baby!! =)
Jag fick själv skrämselhicka en gång när jag plötsligt inte kände vår bebis alls från att han varit extremt livlig tidigare. Åkte in och det visade sig att han lagt sig med benen bakom moderkakan, därför kände jag inte hans sparkar. Men det var skönt att få kollat upp att allt var ok. Innan jag ringde för att kolla om jag skulle komma in var jag inne och kollade en hemsida (minns tyvärr inte vilken) och där stod en del tips om hur man kunde "testa" bebisen, tex dricka isvatten eller smälla i dörr (eller något annat som ger plötsligt högt ljud). Saker som dessa bör då trigga igång sparkar från bebisen. Även nu när BF datumet är nära så kan det skilja rätt mycket i aktivitet från dag till dag. Men jag hade nog också slagit dem på BB en signal, förkalrat läget och hört vad de tycker att du ska göra, bara för att vara på den säkra sidan.
