1 år tror jag visst att det gått !!
Herregud va tiden springer iväg !
Förra veckan firade vi vår 1 åring här hemma och jag kan inte förstå hur fort det har gått.
En sprallig tjej som inte är bebis för fem öre längre
Hon kan gå... bara det är STORT !
Men när 1 års dagen kom så kom även pressen, ja pressen över ett syskon....
Det är nu folk börjar fråga när det är dax för syskon?
2 personer i vår föräldragrupp har börjat prata/planera syskon redan och nästan alla de bloggar som va gravida i samma veva som jag har en tvåa i magen - SHIT !
Även sambon har börjat längta ( han har velat ha en till sen dagen skruttan kom ! )
Jag vill väl såklart jag oxå men jag är mest nervös över att jag inte kommer orka med en graviditet OCH en 1 åring ?
Önskar det inte va sån press men det är det, ålders press och även det här att man vill ge skruttan ett syskon för att hon inte ska bli ensambarn, och gärna att det inte ska vara för många år emellan dom.
Sen kommer nervositeten ifall det ens kommer gå? Vågar inte ens försöka nästan för jag är lite rädd för att förstöra allt bra vi har just nu. Vill inte bli besviken och besatt och sen kanske behöva gå in i Ivf svängen igen - Tror inte jag har nån ork över till sån psykisk smärta...
Samtidigt, OM det nu inte går måste vi ju veta det, då kan det ju ta många år att få till ett syskon om ens aldrig så då kanske det är god tid att börja försöka ?
Många frågor som surrar runt. Vill ju egentligen bara njuta av det jag har just nu. Hmmm??
