Lycklig i Hemlighet ;)

På Lucia för exakt 2 år sen va vi på äggplock. Ett äggplock som skulle bli det bästa vi gjort i hela våra liv !!

Ett av äggen blev vår underbara lilla flicka

 

Så lucia kommer nog alltid vara speciellt för mig. Hur den fruktansvärda dagen kunde bli något så vackert :)

 

Tänk va sjukt medans man själv va i sin gravid lycko bubbla och bebis bubbla så spelade inget annat någon roll, vem som blev gravid eller hur många barn folk fick... men nu när man börjat längta igen så plötsligt spelar det lite roll igen.

Det va så skönt att inte känna nån avund eller nåt sånt under den perioden.

Jag känner fortfarande inte den starka hemska avundsjukan som innan jag fick barn, men jag måste erkänna att det sticker till lite i hjärtat när många av de som fick barn samtidigt som oss nu har en tvåa på gång... Andra pratar om NÄR de ska planera in sitt syskon och då känner man lite irritation :(

 

Försöker tänka att det kanske finns en mening med det inte går för oss....

Att jag kanske skulle må så dåligt av graviditeten att jag försummar min dotter.

Att min rygg som fortfarande är klen (känner av den gamla foglossningen ibland) inte klarar en graviditet just nu

Att jag blir så dålig och inte kan jobba, vilket innebär inga pengar.

Äsch jag vet inte.... det är väl bara såhär det är helt enkelt.

 

Fan, och E vill inte göra någon ivf nu... säkert inte på hela 2013 :(

Hur ska jag kunna släppa detta så länge ?

Det är lätt för honom att släppa, men för mig är det ju som en ruvning varenda månad då man i 2 veckor går och känner efter, tänker och hoppas... spelar ingen roll om man bestämt sig för att inte bry sig.... det gör man ju automatiskt ändå.

 

Oxå den satans ålders nojjan då.... Åhhhh !! mina ägg skrumpnar väl mer och mer för varje dag som går :/

 

 

.

 

Mensen va en dag sen och det är klart att man hoppades lite smått... eller ja väldigt mycket.

Han till och med ta ett test... som jag inte gjort på ca 2 år :(

 

Självklart va det minus och bara några timmar efter började mensen - bläää

Alldeles för mycket minnen som kommer tillbaka.

 

Undrar varför det inte går? Vad det är som e fel egentligen?

Vi fick ju diagnosen oförklarligt barnlösa och jag Hatar den diagnosen !!

Jag har ju sån kraftig ägglossning... men vad händer sen ? Är äggen kass ? möts aldrig spermierna och ägget, sker deten  befruktning som inte kan fastna?  Är livmoderna helt kass ?

Ja jag blir så trött på det !

Kan inte ens föreställa mig hur härligt det måste vara för dom som kan bestämma att dom vill ha ett barn och till och med bestämma NÄR det ska komma. Helt sjukt.

 

Jag vet inte alls hur länge det är nån ide att försöka själva?? Känns som om man bara blir trasig i själen av det... kanske är bättre att göra nåt åt saken innan man blir så jävla deppig.

 

Som det är nu så kommer dottern inte vara 2 år när hon blir storasyster :( Vilket va en stor dröm.... att barnen skulle vara nästan jämngamla... får hoppas på 3 år mellanrummet nu då?

 

löjligt att önska nåt egentligen när det inte finns några garantier att det någonsin kommer bli nåt.

det värsta är att min dröm egentligen varit 3 barn... men det kan vi ju glömma :(

 

Äsch det är bara nu när mensen kom som jag blev lite extra deppig, ska rycka upp mig och tänka på allt bra jag har nu istället :)

 

Har kört min lilla älskade tjej till dagis i sin pulka idag och hon älskar det, så härligt att se hennes glada ansikte när hon upptäcker nya saker ! Så det är oxå dubbla känslor, att man ens kan önska nåt mer när man redan fått Allt !!